På Valmyndighetens sajt www.val.se finns det massor med intressant information. Man kan se nästan ner på kvartersnivå hur folk har röstat, liksom förstås distrikt, län och hela landet, jämförelser med valet 2006, osv.
Exempelvis visar det sig att i Dalen fick de rödgröna 65 % av rösterna i kommunfullmäktigevalet. Vänsterpartiet fick 13,27% i norra delen (valdistrikt Enskede 21) och i södra 11,79 (Enskede 22).
Vänsterpartiet i Enskedes förening hade sina flesta aktiviteter inför valet i Dalen, med bokbord vid en rad tillfällen mellan ICA och torget och utdelning av tidningar vid tunnelbanan.
Det är väl inte orealistiskt att tro att vårt arbete bidrog till dessa fina siffror och att de som röstade på Vänsterpartiet kanske vill se ytterligare livstecken och kamplust från partiet snart. Med all säkerhet finns det ytterligare sympatisörer bland dem som inte röstade: endast 73% av befolkningen i Dalen röstade i år.
Mer att glädjas åt: Vänsterpartiet har fått ett ökat antal röster både i hela landet och lokalt på många håll, ex.vis på Södermalm. Partiet har också fått ett stort antal nya medlemmar, bara under val-dygnet anmälde sig omkring 700.
En del av förklaringen till valresultatet lär nog ligga i de stora skillnaderna i valbudget mellan partierna. Det gör så klart inte saken bättre, tvärtom nästan, men är dock en del av förklaringen. De Rödgröna hade en total valbudget på 91 milj kr, Alliansen hade 167 milj. Av de två någorlunda jämnstora partierna Centerpartiet och Vänsterpartiet hade Vänstern 9 milj och Centern 65 milj att sätta fart på. (Publicerat månd 20.9. i SvD Näringsliv)
Pengarna består av partistöd som delas ut av både stat, stad och landsting och som är beroende av resp. partis storlek, "partiskatt" (det politiker betalar till partiet av sina arvoden), donationer samt partiets egen förmögenhet. Moderaterna tar ju emot hemliga donationer, varifrån kan man bara gissa. Centerpartiet sålde sitt tidningsimperium för några år sedan och blev ett av världens rikaste politiska partier. Så ser det ut. Något att begrunda.
Ett annat skäl till att det gick så illa - tror jag - är eftergifterna och det utslätade språkbruket som krävdes av det rödgröna samarbetet. Därför en befrielse att lyssna (igen!) på Lasse Ohlys tal vid slutet av valvakan och hoppas på att det är så vi ska prata och tänka framöver.
I övrigt uppmanas alla att komma på demonstration mot rasism och nedskärningspolitik den 4 oktober. Riksdagen öppnas och SD debuterar som riksdagsparti. Sergels torg klockan 17.
Margareta Creutzer, Vänsterpartiet i Enskede
Ytterligare analyser av
Ali Esbati och Ida Gabrielsson.
tisdag 28 september 2010
lördag 12 juni 2010
Väggtidning, juni 2010
Enskedevänstern presenterar stolt en ny väggtidning för juni 2010!
Ladda ner Väggtidning som pdf. Ur innehållet:
Bygg fler hyresrätter
Vid Sturebyskolan mot Örbyleden kommer 120 lägenheter att byggas. Strålande! Det behövs bostäder i Stockholm. Men vilka ska bo där? Endast 30 av lägenheterna blir hyresrätter.
Alliansen tar inte vårddebatt
Trots ett överskott på 20 miljoner för 2009 genomfördes en besparing på hemtjänsten med 5 miljoner i höstas. Allt bistånd skars ner med 33 procent. När facket Kommunal bjöd in politikerna till ett möte om den hopplösa situationen kom S och V. Men M, KD och C behagade inte ens höra av sig!
Företagens vinster - våra skattepengar
Moderaterna har sålt ut våra tillgångar till vrakpris. Skolor, vårdcentraler, dagis och äldreomsorg har köpts för en billig peng av firmor och internationella storföretag. I Årsta fick Kulturkrabaten köpa fyra förskolor för 635 000 kronor. Man valde de med lägsta hyror. Två år senare har ägaren håvat in över 9 miljoner av våra pengar. Föräldrarna protesterar mot stora barngrupper. Enligt Ekot har alla 25 skolor som sålts gått med rejäl vinst.
Ladda ner Väggtidning som pdf. Ur innehållet:
Bygg fler hyresrätter
Vid Sturebyskolan mot Örbyleden kommer 120 lägenheter att byggas. Strålande! Det behövs bostäder i Stockholm. Men vilka ska bo där? Endast 30 av lägenheterna blir hyresrätter.
Alliansen tar inte vårddebatt
Trots ett överskott på 20 miljoner för 2009 genomfördes en besparing på hemtjänsten med 5 miljoner i höstas. Allt bistånd skars ner med 33 procent. När facket Kommunal bjöd in politikerna till ett möte om den hopplösa situationen kom S och V. Men M, KD och C behagade inte ens höra av sig!
Företagens vinster - våra skattepengar
Moderaterna har sålt ut våra tillgångar till vrakpris. Skolor, vårdcentraler, dagis och äldreomsorg har köpts för en billig peng av firmor och internationella storföretag. I Årsta fick Kulturkrabaten köpa fyra förskolor för 635 000 kronor. Man valde de med lägsta hyror. Två år senare har ägaren håvat in över 9 miljoner av våra pengar. Föräldrarna protesterar mot stora barngrupper. Enligt Ekot har alla 25 skolor som sålts gått med rejäl vinst.
söndag 6 juni 2010
Enskedevänstern tuffar igång på internet igen
Det firar vi med lite fin musik på självaste nationaldagen.
fredag 29 maj 2009
Varför ska Fp och M sitta i EU-parlamentet?
Läs även andra bloggares åsikter om EU-valet, EU-parlamentet, Moderaterna, Folkpartiet, Vänsterpartiet
fredag 8 maj 2009
Om behovet av att försvara självklarheter
Dagens Nyheters Insidan har i veckan haft en artikelserie om aborter. Den första artikeln handlade om myten om att kvinnor som gör abort alltid mår dåligt av beslutet, och visade bland annat upp forskning från Umeå universitet om att den vanligaste känslan bland kvinnor som gjort abort tvärtom är lättnad. Anneli Kero som genomfört studien säger:
”I debatten verkar det ofta som om aborter är avvikande handlingar som görs av vissa kategorier av kvinnor, svaga, unga, ensamma, utsatta. Ett skäl är säkert att rätten till abort är lättare att försvara utifrån den bilden. Men så ser det inte ut i verkligheten”
Samma dag fanns även en intervju med en kvinna som på inget sätt verkade stämma överens med bilden av kvinnan som gör abort: en tuff 25-åring i fast förhållande som förklarade att hon över huvud taget inte mått dåligt av sin abort för två år sedan. Kommentarsfältet på dn.se svämmade över, abortmotståndare vädrade morgonluft och hävde ur sig saker som att ”man kan ju faktiskt adoptera bort barnet”, kom med närgångna kommentarer om vilken preventivmetod kvinnan i artikeln och hennes pojkvän använt, och en blogg som länkat till artikeln frontade med ett foto på ett aborterat foster.
Samtidigt pågår debatten om Lissabonfördraget, som Irland förra året röstat nej till, och som EU försökt förklara med konservativt abortmotstånd, eftersom Lissabonförslaget skulle komma att innebär att även Irland skulle få fri abort. En irländsk opinionsundersökning (refererad av riksdagsledamoten Hans Linde) visar tvärtemot att bara 2 procent av väljarna röstat nej på grund av abortfrågan, och att stört andel Nejröster kom från personer i åldern 25-34 år, som också är den grupp där flest människor är för fri abort. Nejröster som alltså handlar om fackliga rättigheter, arbetsrätt och ungefär samma saker som det svenska motståndet mot Lissabonfördraget bortförklaras alltså med konservativa skäl, både för att svartmåla fördragets motståndare och för att kunna fortsätta att inte ge Irlands invånare samma mänskliga rättigheter som resten av Europa.
Slutsatsen: En mänsklig rättighet som vi haft i Sverige sedan 1970-talet och som jag i många år trott varit fullständigt okontroversiell har visat sig vara en oväntat stor fråga, som efter trettio år fortfarande måste försvaras.
Läs även andra bloggares åsikter om aborträtten, EU, feminism, Irland, Lissabonfördraget
”I debatten verkar det ofta som om aborter är avvikande handlingar som görs av vissa kategorier av kvinnor, svaga, unga, ensamma, utsatta. Ett skäl är säkert att rätten till abort är lättare att försvara utifrån den bilden. Men så ser det inte ut i verkligheten”
Samma dag fanns även en intervju med en kvinna som på inget sätt verkade stämma överens med bilden av kvinnan som gör abort: en tuff 25-åring i fast förhållande som förklarade att hon över huvud taget inte mått dåligt av sin abort för två år sedan. Kommentarsfältet på dn.se svämmade över, abortmotståndare vädrade morgonluft och hävde ur sig saker som att ”man kan ju faktiskt adoptera bort barnet”, kom med närgångna kommentarer om vilken preventivmetod kvinnan i artikeln och hennes pojkvän använt, och en blogg som länkat till artikeln frontade med ett foto på ett aborterat foster.
Samtidigt pågår debatten om Lissabonfördraget, som Irland förra året röstat nej till, och som EU försökt förklara med konservativt abortmotstånd, eftersom Lissabonförslaget skulle komma att innebär att även Irland skulle få fri abort. En irländsk opinionsundersökning (refererad av riksdagsledamoten Hans Linde) visar tvärtemot att bara 2 procent av väljarna röstat nej på grund av abortfrågan, och att stört andel Nejröster kom från personer i åldern 25-34 år, som också är den grupp där flest människor är för fri abort. Nejröster som alltså handlar om fackliga rättigheter, arbetsrätt och ungefär samma saker som det svenska motståndet mot Lissabonfördraget bortförklaras alltså med konservativa skäl, både för att svartmåla fördragets motståndare och för att kunna fortsätta att inte ge Irlands invånare samma mänskliga rättigheter som resten av Europa.
Slutsatsen: En mänsklig rättighet som vi haft i Sverige sedan 1970-talet och som jag i många år trott varit fullständigt okontroversiell har visat sig vara en oväntat stor fråga, som efter trettio år fortfarande måste försvaras.
Läs även andra bloggares åsikter om aborträtten, EU, feminism, Irland, Lissabonfördraget
fredag 1 maj 2009
lördag 25 april 2009
Moderat politik 1904 - 2009
Filmen gjord av MakanAmini.
Läs även andra bloggares åsikter om Moderaterna, Reinfeldt, regeringen, Alliansen, historia
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)