Handelsavtal och frihet

Handelsavtal och frihet

TTIP, Transatlantic Trade and Investment Partnership – handelsavtalet mellan USA och EU som förhandlas bakom stängda dörrar skall nu ta paus i tre månader för att behandlas och debatteras i respektive medlemsland. Debatten öppnades häromdagen med en artikel undertecknad av representanter för Moderaterna, näringslivet och S genom Mona Sahlin. Dom tyckte det var bra för den svenska välfärdsmodellen. Argumenten skiftar över tid. Nu hävdas att handelsavtalet med USA behövs för att vi skall kunna behålla vår offentliga sektor som vi vill ha den. Jag har fortfarande inte vant mig vid att moderater och företrädare för riskkapitalbolag inom skol- och vårdsektorn argumenterar varmt för bibehållandet av den svenska solidariska offentliga sektorn. Jag tycker de sjunger falskt.

Kapitalismen är i kris. Lönerna som andel av företagens kostnader har minskat under 30 års tid. Produktiviteten har ökat men inte kommit löntagarna till del. Det finns mycket kapital ackumelerat. Krisen ligger i att det är svårt att få tillväxt på dessa osunt stora mängder ihopsamlat kapital. Folk har antingen inte råd att konsumera eller tappat köplusten. Det verkar gälla den fortfarande välbeställd men krympande medelklassen i västvärlden, Det är alltså viktigt enligt nyliberal ekonomisk logik att öppna nya marknader som ger kapitalet möjligheter att förränta sig.

För att göra det måste man ändra en del lagar och juridiska procedurer. Kommissionen har nyligen skickat ut en förfrågan till medlemsländerna om hur och i vilken utsträckning EUs så kallade livsmedelslag, förordning 178/2002, behöver förändras. Motivet sägs vara att den inte har ändrats sedan tillkomsten. Vi som var med när den togs fram under arbetsnamnet ”vitboken” vet att det tog flera år att slipa formuleringarna. Den är utformad med vissa grundläggande och generellt formulerade principer just med tanke på att den skall gälla under en längre tid. Den slår fast vissa bärande grundregler som att företagen är ansvarig för att inte släppa ut livsmedel på marknaden som kan vara skadlig för konsumenten. Konsumenten får inte vilseledas avseende innehåll eller ursprung på maten. Medlemsstaterna skall ha en kontrollapparat för att kontrollera att livsmedelsföretagen följer lagstiftningen. Och att försiktighetsprincipen skall gälla.

Det finns andra regler också, mer detaljerade och tjockare som är avsedda att ändras efter behov. Det är dock svårt att se behovet av att ändra själva fundamentet för EUs livsmedelslagstiftning. Om det inte är som ett första steg i en anpassning till nya handelsnormer med USA. En förberedelse för att acceptera kött från USA, kött från djur, som behandlat med tillväxthormoner. Eller kött från djur sammanförda och uppstallade så att det krävs att de står under ett paraply av bredspektrumantibiotika för att växa fram till slakt. Eller att utan särskild prövning tvingas acceptera Monsantos alla genmodifierade grödor till foder och mat.

Att avtalet dessutom innehåller – har sagts mig – det är ju hemligt, bestämmelser om att enskilda företag skall ha rätt att begära skadestånd av stater som genom politiska beslut ändrar förutsättningar för deras möjligheter att tjäna pengar i respektive land. Sådana tvistemål föreslås behandlas i särskilda nyinrättade domstolar, utanför det ordinarie rättsväsendet. Det skulle innebära en förändring av vårt demokratiska system, till det sämre. Folk blir alienerade av att allt mer av samhällets funktioner och regler hamnar utanför det som kan påverkas politiskt. Det kan jämföras med stämningen i totalitära stater. Så vill vi inte ha det.

Handeln mellan EU och USA är idag mycket stor men skulle kunna öka om en del ”tekniska handelshinder” togs bort. Det kan kanske ge en del nya jobb på ömse sidor om pölen. Klimatrapporten från IPCC visar att vi måste börja minska koldioxidutsläppen i atmosfären nu. Annars kommer utvecklingen mot ett allt varmare klimat inte gå att hejda. Jag är rädd för att det planerade handelsavtalet över Atlanten skulle försvåra åtgärder för att minska koldioxidutsläppen .Det förefaller vara mer angeläget att ta tag i de problemen.

Det här är en djupt ideologisk fråga.

140502

Rolf Brattström