Handelsavtal
och frihet
TTIP,
Transatlantic Trade and Investment Partnership – handelsavtalet
mellan USA och EU som förhandlas bakom stängda dörrar skall nu ta
paus i tre månader för att behandlas och debatteras i respektive
medlemsland. Debatten öppnades häromdagen med en artikel
undertecknad av representanter för Moderaterna, näringslivet och S
genom Mona Sahlin. Dom tyckte det var bra för den svenska
välfärdsmodellen. Argumenten skiftar över tid. Nu hävdas att
handelsavtalet med USA behövs för att vi skall kunna behålla vår
offentliga sektor som vi vill ha den. Jag har fortfarande inte vant
mig vid att moderater och företrädare för riskkapitalbolag inom
skol- och vårdsektorn argumenterar varmt för bibehållandet av den
svenska solidariska offentliga sektorn. Jag tycker de sjunger falskt.
Kapitalismen
är i kris. Lönerna som andel av företagens kostnader har minskat
under 30 års tid. Produktiviteten har ökat men inte kommit
löntagarna till del. Det finns mycket kapital ackumelerat. Krisen
ligger i att det är svårt att få tillväxt på dessa osunt stora
mängder ihopsamlat kapital. Folk har antingen inte råd att
konsumera eller tappat köplusten. Det verkar gälla den fortfarande
välbeställd men krympande medelklassen i västvärlden, Det är
alltså viktigt enligt nyliberal ekonomisk logik att öppna nya
marknader som ger kapitalet möjligheter att förränta sig.
För
att göra det måste man ändra en del lagar och juridiska
procedurer. Kommissionen har nyligen skickat ut en förfrågan till
medlemsländerna om hur och i vilken utsträckning EUs så kallade
livsmedelslag, förordning 178/2002, behöver förändras. Motivet
sägs vara att den inte har ändrats sedan tillkomsten. Vi som var
med när den togs fram under arbetsnamnet ”vitboken” vet att det
tog flera år att slipa formuleringarna. Den är utformad med vissa
grundläggande och generellt formulerade principer just med tanke på
att den skall gälla under en längre tid. Den slår fast vissa
bärande grundregler som att företagen är ansvarig för att inte
släppa ut livsmedel på marknaden som kan vara skadlig för
konsumenten. Konsumenten får inte vilseledas avseende innehåll
eller ursprung på maten. Medlemsstaterna skall ha en kontrollapparat
för att kontrollera att livsmedelsföretagen följer lagstiftningen.
Och att försiktighetsprincipen skall gälla.
Det
finns andra regler också, mer detaljerade och tjockare som är
avsedda att ändras efter behov. Det är dock svårt att se behovet
av att ändra själva fundamentet för EUs livsmedelslagstiftning. Om
det inte är som ett första steg i en anpassning till nya
handelsnormer med USA. En förberedelse för att acceptera kött från
USA, kött från djur, som behandlat med tillväxthormoner. Eller
kött från djur sammanförda och uppstallade så att det krävs att
de står under ett paraply av bredspektrumantibiotika för att växa
fram till slakt. Eller att utan särskild prövning tvingas acceptera
Monsantos alla genmodifierade grödor till foder och mat.
Att
avtalet dessutom innehåller – har sagts mig – det är ju
hemligt, bestämmelser om att enskilda företag skall ha rätt att
begära skadestånd av stater som genom politiska beslut ändrar
förutsättningar för deras möjligheter att tjäna pengar i
respektive land. Sådana tvistemål föreslås behandlas i särskilda
nyinrättade domstolar, utanför det ordinarie rättsväsendet. Det
skulle innebära en förändring av vårt demokratiska system, till
det sämre. Folk blir alienerade av att allt mer av samhällets
funktioner och regler hamnar utanför det som kan påverkas
politiskt. Det kan jämföras med stämningen i totalitära stater.
Så vill vi inte ha det.
Handeln
mellan EU och USA är idag mycket stor men skulle kunna öka om en
del ”tekniska handelshinder” togs bort. Det kan kanske ge en del
nya jobb på ömse sidor om pölen. Klimatrapporten från IPCC visar
att vi måste börja minska koldioxidutsläppen i atmosfären nu.
Annars kommer utvecklingen mot ett allt varmare klimat inte gå att
hejda. Jag är rädd för att det planerade handelsavtalet över
Atlanten skulle försvåra åtgärder för att minska
koldioxidutsläppen .Det förefaller vara mer angeläget att ta tag i
de problemen.
Det
här är en djupt ideologisk fråga.
140502
Rolf
Brattström
