tisdag 13 november 2012

Funderingar om nyliberalismens uttryck


Funderingar om Nyliberalismens uttryck
Nyliberalismen, och dess många vapendragare  gör anspråk på att den inte är en ideologi, en religion, utan en på vetenskap grundad bästa modell för fortsatt samhällsutveckling. Det här är ganska typiskt för auktoritära ideologier eller religioner. Dom brukar inte ha sjukdomsinsikt, det hör så att säga till bilden. Jag är rädd för att vi kommer att se mera av de auktoritära/religiösa karaktärsdragen framöver.

Det är inte privatiseringar av offentlig verksamhet i sig som är central för den nuvarande regeringen, det är inte valfrihet heller – utan just ”icke-kollektiva” lösningar. En klar majoritet av folket vill inte att välfärdsföretag skall plocka ut vinster och dela ut till aktieägare. Det vet alla som är lite insatta – därför jobbar den borgerliga pressen så outtröttligt med argument för vinster i vården, därför återkommer med jämna mellanrum torftigt maskerade propagandabilagor i dagspressen med en alliansminister på förstasidan och reklam för diverse tjänsteföretag i resten. En sofistikerad och mycket försåtlig propagandaapparat kommer att smyga sig på oss fram till valet. Det skall bli intressant. Vad är valfrihet? Vi som bor utmed gröna linjen kan inte välja en offentligt driven vårdcentral eftersom alla är privatiserade. Valfrihet i särskilt äldreboende är en schimär, biståndsbedömningens kriterier för att få en plats är sådana att du i praktiken inte kan tacka nej till en plats på ett hem som drivs av Carema. Du har inte tid och ork att vänta på en plats i kommunal regi – om man nu föredrar det. Sån`t här tar inte ledarskribenterna i SvD och DN upp trots deras Timbroinspirerade vetenskapliga tonläge. Eller också är det just därför. Finns det inte någon näringslivschef, som tidigare var chef för riksbanken, heter han inte Urban som sparkade någon som inte skrev som han ville i en rapport om privatisering av offentlig verksamhet. Urban Banérföraren. Den här förljugenheten är ytterligare en likhet med religionsutövning som den ofta kommer till uttryck.

Vi kommer att se mer av detta. Krav på rättning i ledet. Följ den ideologiska fåran även om den drar in på skravelmark, den rätta sanningen finns där framme bara vi inte ger vika nu. Typ.

Av rent ideologiska skäl avstår regeringen från att lista sportevenemang som skall sändas i SVT. EU har en bestämmelse som innebär att varje nation kan bestämma att vissa sportevenemang av nationellt intresse skall sändas i en TV kanal som de flesta har tillgång till. Många länder utnyttjar den här EU-bestämmelsen. Men inte den renläriga, för att inte säga fundamentalistiskt nyliberala alliansregeringen.

Om det inte finns en marknad, så skapar man den. Det är väl inte riktigt renlärigt, ens för de mesta fundamentalisterna? När delar av Svensk Bilprovning såldes fanns ingen villig köpare. Företaget var så slimmat och effektivt att det var svårt för investerare att se någon räntabilitet på insatt kapital, innovationer eller rationaliseringar skulle inte ge mer ränta än att ha pengarna på något annat ställe. Vad gör då regeringen när man inte finner någon köpare – jo man låter ett skumt bolag utan traditioner eller ”record” köpa loss större delen av företaget med pengar lånade från det företag de just köper. Om det ens är lagligt är detta uttryck för ideologiskt styrda beslut, vart tog pragmatism och förnuft vägen?

Kapitalismen och nyliberalismens bas är naturligtvis att teorierna om tillgång och efterfrågan, risk och vinst utgår från finansvärlden och bankerna. Om inte teorierna visar sig fungera vid roten borde helheten ifrågasättas, så är det i vetenskapliga sammanhang. Dock inte i i den religiösa eller starkt ideologiserade idévärlden. Nu invänder säkert någon och tycker att det var väl bra att de tog samhällsansvar och räddade bankerna (för andra gången på kort tid) – och det kan man väl hålla med om. Men problemet är att de styrande inte dragit några slutsatser eller vågat göra det ty mellan eventuell insikt och modifierad ideologi /beteende står  täta rader med soldatlika ordingsmän (och kvinnor). En svingar sin flagga, han är redan omnämnd. Om ni tittar noggrant kommer ni att känna igen ansiktet på flera. Gör det. De behöver identifieras.

Enskede 12 nov 2012
Rolf Brattström

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

-Alla kommentarer granskas innan publicering.
-Håll god ton, tänk på netiketten!
-Rasistiska och främlingsfientliga kommentarer åker rakt ner i en liten soptunna där de hör hemma!