NATO

NATO – värdlandsavtalet och politisk hederlighet

Svensk försvarspolitik har inte mycket folkförankring. Sveriges försvarsministers egentliga titel borde vara senior sailsmanager for JAS Gripen. Alldeles innan Alliansen tvingades bort av valresultatet genomförde de i tysthet ett avtal med NATO som innebär att de får använda Sveriges territorium för baser och uppladdning för anfall österut. Själva genomförandet vittnar om en medvetenhet om att de inte har folkligt stöd. Att snabbt smussla igenom ett beslut av stor betydelse för oss alla, utan diskussion, var det säkraste sättet att få igenom avtalet.

Man måste ha klart för sig att NATO är just ingenting utan USAs väldiga krigsmakt och stridsledningsförmåga. Den gjorde nytta i krossandet av Nazityskland. Två tredjedelar av tredje rikets krigsmaskin krossades dock på östfronten av Sovjetunionen. Det är ett historiskt faktum. Med viss hjälp av vapenleveranser från väst och till priset av en väldig manspillan.

NATO har ett historiskt gott varumärke. Men vad har gjorts i modern tid? Det är komplext, ibland är det NATO som krigar ibland delar av NATO. I Libyen var det väl NATO och några svenska Gripenplan. Jag bedömer inte insatsen som lyckad. Det är oklart vad Afganistankriget hade för karaktär, där ledde USA krigsinsatserna på ett luddigt FN-mandat. Svenska pojkar dog där. I praktiken en NATO verksamhet. Det verkar ju inte heller ha gått så bra. Ingen har lyckats vinna långvarit herravälde över Afganistan. Katostrofkriget i Irak var visserligen ingen NATO operation men de flesta medlemmarna var representerade. NATOs varumärke börjar bli lite solkat. Men svensk höger och kapitalkrafter vill knyta oss närmare NATO och de tycks ha bråttom. USA lägger sig numera ogenerat direkt i svensk politik. Ambassadören härförleden och den amerikanska NATO ambassadören nyss. ”Vi kommer inte att hjälpa er när ni blir anfallna av Ryssland” säger dom – vilket lydigt upprepas av ledarskribenter på DN och SvD.

Vi har en krigshetsande situation. Vi lever farligt. Inte för att någon vettig människa tror att Ryssland skall anfalla oss. Utan för att vi är på god väg att liera oss med USAs konjunkturstyrda krigspolitik. Produktion av krigsmaterial som en konjunkturregulator. När konsumtionsvarorna inte längre kan få snurr på ekonomin. Eller upprätthållande av sina maktintressen globalt. Vi lever farligt för att våra ledare inte har gjort ett jävla något för vår försörjning i kris. Den mat som finns finns på hyllorna i butiken. Det finns inga lager någonstans. Våra institutioner som har till uppgift att säkra folkförsörjning som Försvarets forskningsinstitut och Myndigheten för Sammhälls Berdskap tror att allt skall lösa sig med ”redundansen” – ett mantra för att om en leverantör eller en producent eller en transportör faller bort så står någon annan bi. Tycker du att det här låter flummigt - så tycker vi lika.

12/6 2015

Rolf Brattström

Att inte ta ställning är också ett slags ställningtagande

Att inte ta ställning är också ett slags ställningstagande.

Jag har då och då stött på hos borgerliga skribenter och partiledare förakt för begreppet ”social ingengörskonst”. Har även stött på det hos enskilda arga personer.

En del ser ut som om de fått en äcklig disktrasa i munnen när de uttalar orden. Är inte alla samhällsbyggen en form av social ingengörskonst egentligen? Jag menar det finns väl ingen allom given sk naturlig utveckling i ett samhälle? I så fall kan vi ju bara luta oss tillbaka och låta allt ha sin förutbestämda gång.

Skattesänkningar och privata skattefinansierade elitskolor, byggande av motorvägstunnlar i en tid av galopperande koldioxidutsläpp, tvingande vårdvalslagstiftning och förbud mot krav på sociala och uthållighetskrav vid offentliga upphandlingar är väl också någon form av social ingengörskonst ?

Liksom införande av folkskola och mammaledighet var det på sin tid.

Vad är det som framkallar disktrasan-i-munnen-minen eller tonfallet?

Det kan ju inte vara ”social ingengörskonst” per se. För vi var väl överens om att alla samhällsbyggen har en vision. En bild av ett anständigt och helst ganska trevligt samhälle. Eller var vi kanske inte det.

Om man bara vill, eller är nöjd med och tror att den egna gruppen skall uppnå anständighet och gärna trevnad i samhället kan man tycka att samhällsutvecklingen skall ha sin gilla gång. Då vill man inte ha några ändringar i systemet och anser att dom som vill det ägnar sig åt ”social ingengörskonst”

Och så tar man på sig den där disktran-i-munnen-minen.

Logiskt sett ägnar sig nyliberaler, konservativa och Sverigedemokrater också åt det där begreppet. Dom tror nog inte att en fri kapitalism skall lösa mänsklighetens problem men många tror att de själva hör till vinnarna. I ett stort stenhus med elegant kök och två stora bilar på uppfarten typ. Nej så är det nog inte dom har nog bara inte tänkt färdigt.

Min point är att dom också ägnar sig åt socialt ingengörsskap.

Jag vill erinra om Attefall, hette han inte så KDs bostadsminister som trodde att han inte ägnade sig åt socialt ingengörskonst, vilket han uttryckligen föraktade, när han försökte lösa bostadskrisen genom att låta sin grupp bygga baracker i sina trädgårdar.

Enskede april 15

Rolf Brattström

Om humlor och om rapsfält

Hallå!

Det finns många glädjeämnen här i livet. Till dom hör gula rapsfält och humlor. Dom går för närvarande inte ihop. Dom är inte kompatibla. Dom kommunicerar med varandra så någon form av kompatiblitet finns. Men det leder till den enes död. Humlans dessvärre. Och det skäms jag inte att säga, storkonsument av Bregott som jag är. Om inte raps går att odla utan att polinerande insekter som humlor riskerar att utrotas - då skall inte raps odlas. I alla fall inte med de pesticiderna. Det går att odla raps ändå, med mindre spridda fält, med mindre utbyte visserligen och rimligen till ett högre pris. Det skulle finnas fler vinnare än förlorare i en så’n utveckling. I alla fall om vi räknar med humlorna. Jag är osäker på om vårt nuvarande samhällsystem klarar en sådan omställning. Allt nyttomäts i pengar – och humlor har ingen satt pris på.

Enskede april 2015

Rolf Brattström

Enskede sista dagarna i februari 2015,

En klen vinter ligger kvar som halkig is på oplogade gångbanor. Annars nästan barmark, med snöfläckar här och där och smutsiga upplogade snödrivor i gathörnen. Har idag läst ”Katharina Blums förlorade heder” av den tyska nobelpristagaren Heinrich Böll. En pamflett om gangsterjournalistik. Den hade ett välskrivet efterord av Per Svensson. Boken är ganska daterat till sin tid, 70-tal i dåvarande Västtyskland. I efterordet resoneras; Journalistiken skall vara skoningslöst avslöjande men om den blir i polisens och etablissemanget tjänst blir den mycket osund. Det är väl vad den bär med sig in i vår tid. En stark roman, och en stark film blev det också. Jättetidning Bildt (med mycket fotografier) fick sig då en tackling av Böll som kändes. Det lär även ägaren Springer själv ha tillstått i en av sina sista suckar.

Tidningen fortsätter in i vår tid med vulgära påståenden om lata greker som snyltar på tysk förträfflighet med sitt lånebehov. Att man i räddningspaketet för Grekland skulle avbryta köpet av en massa dyra tyska tanks till den grekiska militären för att kunna spara mindre på skolor och medicin är ingen problematisering som den fria pressen Bildt ägnar sig åt. Desinformation är traditionellt en stark gren för tysk höger.

”Die ferlorene ehre der Katharina Blum” må vara fastvuxen i sin tid, 74 kom den ut, men frågeställningarna och beskrivningen av journalistik och redaktörskap när det är som sämst har sin fortsatta giltighet. Tänk på det ni som följer med strömmen att det är bara döda fiskar som gör det. Och dom som bara låtsas vara döda för att inte sticka ut.

Euroskeptikerna, som till exempel majoriteten av svenska folket, har ju fått rätt. Man kan inte ha samma valuta i alltför olika länder vad avser skatter, löner, arbetsmarknadsregler, skatteadministration/effektivitet med mera. Det har väl visat sig? Är då lösningen identiska administrationer och politiska prioriteringar i alla länder? Ja. Men blir inte lite småtrist? Jo. Det glömde visst Euroforikerna att säga. Ekonomi är ju egentligen en beteendevetenskap, som borde höra till universitetens humaniorainstitutioner. Ekonomi är ingen naturvetenskap. Ty de har inga laboratoriebänkar, de kan inte sätta upp försöksmodeller. Ibland experimenterar de, in real life, med hjälp av finniga nyliberaler och militärer och reklambyråer men det gör ju inte det till en naturvetenskap i alla fall. Kontrollgrupp saknas. Om Grekland klarar sig utanför Eurozonen och inte det bräckliga EU-bygget rasar om de går ur – då tycker jag de skall göra det. Kanske skulle Grekland och EU må bättre om de fick tillbaka sin valuta.

Nytt ämne: Vapenexport. Vi borde kunna avstå, vi borde ha råd att avstå från att sälja vapen till Saudi Arabien. Sysselsättningen i Sverige är förvisso viktig. Men förutom SAAB är väl det mesta av Svensk vapenindustri ägt av internationellt kapital numera? Vi, Sverige, är kanske inte längre herrar över vart produktionen går? Vad tror du? Saudi Arabien är inget trevligt land men väldigt rikt. Och en viktig allierad med USA. Men det bör ju inte tvinga oss till prostitution. Vi har väl initialt egna eftersatta behov? För vårt territoriella försvar. Om vi har råd att avstå skulle det stärka min självkänsla. Att sälja svenska vapen till ett land som piskar oppositionella, tvingar halva befolkningen att dölja sina ansikten och aktivt destabiliserar sin omgivning är inte bra för den inhemska moralen. Men nu blev jag visst så där fånigt omodernt nationalistisk igen när jag borde veta att den globaliserade ekonomin är allas vår räddning. Det tar tid att vänja sig.

Rolf Brattström

Sanktioner mot Ryssland biter dåligt

EU tar till kraftfulla sanktioner mot Ryssland,
pumpade medierna ut för ett tag sedan. Och
strax efter tog politikerna till ytterligare kraft-
fulla sanktioner... Och därefter fler kraftfulla...
Men åtgärderna verkar inte ta! Däremot drabbar
spelet våra mjölkbönder. EU exporterar inte
längre mejeriprodukter till Ryssland. Så nu har
marknadens pris på mjölk rasat. Med en krona
per kilo har Arla sänkt inköpspriset till mjölkbön-
derna. Dom kvider. Flera tror nu att de tvingas i
konkurs.
  Hos våra fyra storbanker är Rysslandsfonderna
bäst i klassen. Deras uppgång i år ligger mellan
23,6 till 26,4 procent. Avståndet till "2:orna" är
en hel långsida. Börsen i Stockholm får nöja sig
med en uppgång på 15,8 procent sedan årsskiftet.
Siffrorna är från  27 februari.

Lars Sterneby

Väst usla strateger

USA, Storbritannien med flera bestämde sig
för att ge Irak västerländsk demokrati och en
gyllene framtid. Man skulle bara störta Saddam
Hussein. Han var ju grym både mot motståndare
Som start skulle Irak styras av shiamuslimer
och några sunnis. USA stack och strax efter
trixades sunnimuslimerna bort från makten.
Nu är Irak i inbördeskrig och sunniska IS har 
tagit halva landet. Hur många har dödats sedan 
väst intervenerade? Hur gick det med demokratin
 och den gyllene framtiden? Irak, ytterligare
en bomkörning av väst.

/Lars Sterneby

Tankar en lördag i januari 2015

Tankar en lördag i januari 2015.

Kollade på handboll i en kanal som jag normalt inte har. En kanal vanligen dominerad av nordamerikanska produktioner av blandad kvalitet. Sverige förlorade mot en av världens bästa handbollslag Frankrike med 27-25. Vi ledde ända in i slutet. Kul och spännande match. Min patriotiska ragg på ryggen fick sina smekningar. Störande dock med den ständigt insvepande digitala skylten som det stod Qatar på. Det är väl ett uttryck för den globala ekonomin antar jag att en skitrik oljeproducent har köpt evenemanget. Där finns väl ingen handbollstradition vad jag vet.

Den globaliserade ekonomin är lösningen för mänskligheten påstår många mainstreamekonomer, många med professorstitlar. Vem ger dom dessa titlar? Högskoleämbetet kanske? De försöker förutse framtiden men misslyckas regelmässigt. Fenomen och samband i ekonomin omtalas och analyseras som om det rörde sig om naturlagar. Vilket det inte är. När högkonjunktur och lågkonjunktur inte längre avlöser varandra som bilden av en sinuskurva får dom tänka om. Marknaden måste hela tiden korrigeras med att stater, USA men nu också EU trycker nya pengar. Staternas utlåningsränta är nära noll men ekonomin lyfter ändå inte. Ojämlikheten ökar drastiskt i hela västvärlden. Banker räddas med skattemedel. Stater tvingas strypa sina sociala grundtrygghetssystem. Den nyliberala ekonomin är som en modern religion där högre makters vilja omtolkas av de skriftlärde efter behov. Vilket säkert ger upphov till nya professurer. Det håller de säkert inte med om själva eftersom de anser sig vara neutrala, sakliga, sekulariserade och vetenskapliga naturvetare. Så har nog alltid makthavarnas stödtrupper betraktat sig själva.

Jag hörde en representant för dom på radion häromdagen som inte såg något problem med att 1 % av jorden befolkning äger ca 50 % av jordens samlade tillgångar. Fattigdomen på klotet har ju minskat sa han, so what’s the problem? Problemet kanske är just det att snedfördelningen får ekonomin att stangera. Att det utgör ett demokratiskt problem hör per definition inte till ekonomernas bord. Ekonomernas världsbild är opåverkade av sådant som demokrati och klimatförändringar såvida det inte direkt påverkar kapitalflödena och räknas då som externa faktorer som inte påverkar grunderna för den ”vetenskapliga” ekonomiska teorin.

Resonemanget känns vagt bekant med det från gamla tiders skriftlärde. Gud har rätt – alltid.

Transatlantiskt kulturutbyte

Avslutade kvällen med en promenad, först på måfå, sedan till Tele 2 Arena. Där mötte vi tusentals män och jag tror, jag försökte räkna, ett tiotal kvinnor. Efter att ha frågat några vakter fick vi reda på att de var på väg för att se på offentliga slagsmål. Nå’n idrottsform som heter MMA. Själva eventet heter visst UFC. Situationen påminde mig om en gång för många år sedan då jag vandrade i en Marockansk stad på kvällen och såg en väldig massa män, unga och äldre på gatorna på väg åt samma håll. Då fick jag reda på att det var en stor och viktig tuppfäktning på gång. Det kanske inte är så stor skillnad mellan oss och den muslimska kulturen trots allt. Den gången såg jag inga kvinnor alls, nu såg jag i alla fall några. Skillnaden är väl att tupparna dör och det gör inte de blomkolsörade atleterna. Likheten är påtaglig – den adrenalinindränkta aggressiviteten tilltalar män och det görs det business på. Det stod TV-bussar utanför. Den stora mediakoncernen Fox var inblandad förstod jag. När det är prime time i USA är det natt här. Därför gick det hela av stapeln mitt i natten. När jag var ung var det love, peace and understanding (och sex, drugs and rock’n roll också föralldel) som utgjorde influenserna västerifrån. Nu är det slagsmål med blodiga ansikten och hjärnskakning – tiderna förändras.

Rolf Brattström