Att
inte ta ställning är också ett slags ställningstagande.
Jag
har då och då stött på hos borgerliga skribenter och partiledare
förakt för begreppet ”social ingengörskonst”. Har även stött
på det hos enskilda arga personer.
En
del ser ut som om de fått en äcklig disktrasa i munnen när de
uttalar orden. Är inte alla samhällsbyggen en form av social
ingengörskonst egentligen? Jag menar det finns väl ingen allom
given sk naturlig utveckling i ett samhälle? I så fall kan vi ju
bara luta oss tillbaka och låta allt ha sin förutbestämda gång.
Skattesänkningar
och privata skattefinansierade elitskolor, byggande av
motorvägstunnlar i en tid av galopperande koldioxidutsläpp,
tvingande vårdvalslagstiftning och förbud mot krav på sociala och
uthållighetskrav vid offentliga upphandlingar är väl också någon
form av social ingengörskonst ?
Liksom
införande av folkskola och mammaledighet var det på sin tid.
Vad
är det som framkallar disktrasan-i-munnen-minen eller tonfallet?
Det
kan ju inte vara ”social ingengörskonst” per se. För vi var väl
överens om att alla samhällsbyggen har en vision. En bild av ett
anständigt och helst ganska trevligt samhälle. Eller var vi kanske
inte det.
Om
man bara vill, eller är nöjd med och tror att den egna gruppen
skall uppnå anständighet och gärna trevnad i samhället kan man
tycka att samhällsutvecklingen skall ha sin gilla gång. Då vill
man inte ha några ändringar i systemet och anser att dom som vill
det ägnar sig åt ”social ingengörskonst”
Och
så tar man på sig den där disktran-i-munnen-minen.
Logiskt
sett ägnar sig nyliberaler, konservativa och Sverigedemokrater också
åt det där begreppet. Dom tror nog inte att en fri kapitalism skall
lösa mänsklighetens problem men många tror att de själva hör
till vinnarna. I ett stort stenhus med elegant kök och två stora
bilar på uppfarten typ. Nej så är det nog inte dom har nog bara
inte tänkt färdigt.
Min
point är att dom
också ägnar sig åt socialt ingengörsskap.
Jag
vill erinra om Attefall, hette han inte så KDs bostadsminister som
trodde att han inte ägnade sig åt socialt ingengörskonst, vilket
han uttryckligen föraktade, när han försökte lösa bostadskrisen
genom att låta sin grupp bygga baracker i sina trädgårdar.
Enskede
april 15
Rolf
Brattström
