fredag 14 mars 2014

Alliansens skolminister har ingen skam i kroppen

Det borde vara kört för dom…
Alliansens skolminister har ingen skam i kroppen. Under två mandatperioder har han bedrivit en politik som har försämrat skolan för flertalet och förbättrat den får fåtalet. Nu satsar han på mindre klasser och ifrågasätter riskkapitalbolag inom skolan. Han hävdar att socialdemokraterna är minst lika skyldig som han till att Pisa-mätningar visar att svensk skola är skitdålig. Det har gått utför länge säger han. Men förtiger att kurvan blivit mycket brantare nedåt under hans tid. Han, och ingen annan heller, beskriver grundorsaken, nämligen att skolan har kommersialiserats. Det övergripande samhällsansvaret att optimera och ge tillräckligt med resurser så att så många som möjligt får en bra utbildning, har eroderats under Folkpartiet. Om skattesänkningar försämrar skolan måste man enligt nyliberal logik omfördela så att den rikare tredjedelen av befolkningen inte märker så mycket. Typ satsa på elitskolor. Nu, tycks Valkampanjstrategerna tagit rodret från denna patetiska man. Nu skall klasserna bli mindre i lågstadiet och det skall satsa på speciallärare och någon slags förstelärare skall få 5000 - 10000 tusen mer i lön än andra lärare. Återinrättandet av lektorer? Nu skall även läxhjälp kunna ges till de som inte har råd, ens med Rut. Valstrategerna åstadkommer en form av tillnyktring, anpassning till vad de flesta ser och tycker – det är väl bra kanske, som om demokratin får genomslag redan innan valen. Fast man undrar vilken blick han har när han ser sig i spegeln efter en orolig natts sömn den gode folkpartistiske skolministern. Han har gjort nästan allt fel under sin tid som styrande av skolan. I Stockholm har man mörkat försämringen genom att mäta statistiken på klassernas storlek på ett otydligt sätt. Hej Hopp! Vi i Alliansen tycker ju likadant som (S) – så varför välja deras skolpolitik? Trots den käcka skäggstubben och de avspända leendenas normalitet bland PR-folket hörs en dissonans och känns en lätt putrid lukt med inslag av metall. Varför inte stå för ideologin rakt ut? Är det demokratin som ännu hindrar dig Björklund? Är du anpassligare än din fasta stämma antyder?
Det är väl ett fåfängt hopp att Valstrategerna skall styra upp utrikesministern också. Mot någon slags anpassning mot folkopinionen. Han verkar ju inte ingå i Moderaternas regering och är sannolikt inte påverkabar av Valstrategerna. Reinfeldt har uppenbarligen inte appell på sin ”middle sized dog”. Det är svårt att tänka sig att utrikesminsistern skulle meddela att han har ändrat sig; att det är mindre lämpligt att utvinna olja i befolkade områden med hjälp av folkrensning; att han inte är helt säker på att ljudupptagningen från hydroforer i ubåtsjakten är från ryska ubåtar, att han då var den hetsiga situationens rov – ”deeeet kan ha varit minkar”. Osannolikt, eller hur? Nej han ligger nog i skrivandes stund på mage på durken av ett svenskt spaningsplan, under något slags Europarådsflagg, finansierat med SIDA medel och tittar med kikare ned på Ukrainas stora dunkla landområden, spanandes efter ryssar.
Enskede
12:e mars 2014

Rolf Brattström

fredag 7 mars 2014

Tankar om Ukraina

Hörde häromdagen på radio, lunchekot tror jag, att den gamle bombaren av Vietnam och fredspristagaren Henry Kissinger hade tagit till orda om den uppståndna situationen i Ukraina. Han sa att alla borde lugna ner sig. Att inte formeras sig som den ena eller den andra. Han skrev om att Ukraina inte skall tvingas välja mellan Ryssland eller EU som sin handelspartner eller kulturutbytespartner. Moderation var hans budskap. Ett Ukraina som Natoland är provocerande för Ryssland – så tyckte han. När fan blir gammal blir han religiös - hade min pappa sagt om han levde.

Kanske är det så att det inte är så dumt att kyla ned situationen, En demokratisk regim har störtats. Det finns ett starkt missnöje. Administrationen var ineffektiv, korrupt hävdar många, och inte till tillräcklig nytta för befolkningen. Missnöjet kulminerade med EU-avtalet som inte blev av. Demonstrationerna och missnöjesyttringarna stöddes starkt av yttre krafter, vårt utrikesdepartement, Carl Bildt, inte minst. Den av vad jag förstår demokratiskt tillsatta makten, , presidenten, flyr efter brutala och misslyckade försök att ömsom kväsa ömsom blidka demonstranterna. En ny regering tillskapas, till 20 % bestående av närmast nazistiska högerextremer till ministrar.

Att Ryssland med sin blodiga erfarenhet av tredje rikets ofattbara terror är skeptiska för att inte säga skraja måste man inte vara en känslomässig Einstein för att förstå.

Det handlar till dels om att få Ryssarna att lita på att vi, EU, NATO, inte tänker anfalla dom. Dom kommer inte att tro oss om vi, Sverige, EU (NATO) representeras av sådana som Carl Bildt. Han är fel man på fel plats i fel tid. Han får inte Ryssarna, om någon, att känna sig inbjudna till dialog. Hur många foton på Dagens Nyheters förstasida har jag inte sett honom på, på missnöjestorg i Kiev eller andra fotosituationer på andra Ukrainska torg? Hans politiska språngbräda är ubåtsljud och petitioner mot Ryssland. När han vänder näsan mot öster blir han som en terrier. Som om han inte hade en fri vilja. Bildt är en del av problemet - inte lösningen.

Enskede 6:e mars 2014


Rolf Brattström